Imorse klockan åtta slet jag mig upp ur sägen och åkte till skolan samtidigt som jag såg både Jennilla och Ida ligga kvar och sova. Vid den tidpunkten i livet kan jag verkligen börja fundera varför jag har valt att gå skola. Det absolut värsta jag vet är att stiga upp tidigt på morgonen.

Natten i Idas lägga var som vanligt bra. Vaknade en gång av att Ida låg och sov på min axel. Mysig men aningen obekvämt hjärtat. Nu verkar hon vara på jobbet och Jensan sover fortfarande. Ska försöka ta en nap innan hon vaknar. Senare idag, vill säga om nån timme, så väntar lunchning på stan med tjejerna. Toppen!!! GOOODnatt igen!!!