Att dessa ord, att just den meningen kunde betyda så mycket hade jag aldrig trott. Du var mitt närmsta, mitt både inre och mitt yttre. Klart du drar mig till dig när du skriver något sådant. Det vi har haft och har mellan oss går inte att mätas i någon grad. Men det är som.. tänk dig att du har en tavla som ska upp på väggen, då spikar du ett hål i väggen, och hänger upp tavlan. Den sitter där så fint, men tillslut blir du "less". Så du tar ner den. Men du kommer ändå alltid ha kvar hålet i väggen, som visar att det en gång suttit en tavla där.

Precis så är våran vänskap. Den har satt sina spår, och kommer alltid finnas kvar. Kanske ljusar lite med åren, men kommer aldrig ha sin rot kvar.




Världens bästa Julia! Tack för det du delat med dig till mig.